Lys upp mitt mörker..

Innan ikväll så snackade vi (ivan & dolly) lite om typ..(?) Ja.. vad
var det vi pratade om exakt. Mest funderade lite över att vi allmänt hellre gör saker och ting på det bekväma sättet, på det snabba sättet, än att göra det på det rätta sättet.

Jag menar, att vi inte bryr oss så mycket över att de nya skinnstövlar är gjord av en liten korean på 6 bast. Vi bryr oss inte så mycket över att vi köper den billigaste istället för den ekologiska eller miljövänliga.. och så vidare, och så vidare..

När det väl hade gått ett tag så fick jag frågan, "vad vill du komma fram till?". Jag hade inget svar på det faktiskt. Det var bara en sån där tanke som man kan klaga på hur mycket som helst, men utan att kunna komma fram till nånting eller ha något svar. Så, istället för att tänka på det dåliga mina damer och herrar, har jag valt att fokusera på det bra, ljuset i mörkret lixom, ni fattar vad jag menar.

I filmen I am legend så finns det en scen, då snubben förklarar för nån brud vem Bob Marley var. Han fick, på ett litet poetiskt sätt, berätta. (Om jag får lov så skulle jag gärna vilja citera snacket.)

Han hade någon slags idé. Han trodde på att han, bokstavligen, kunde bota hat och rasism genom att injicera musik och kärlek i folks liv. När han skulle uppträda i ett fredsgala så kom beväpnade män, till hans hem, och skjöt honom. 2 dagar senare, uppträde han på galan, och sjöng.
Någon frågade honom; Varför?
Han svarade; De som försöker att förstöra denna värld tar inte någon paus, så hur skulle då jag kunna ta en paus?
Lys upp mitt mörker..

Så kära du, fråga mig ännu en gång vad jag vill komma fram till, för svaret är:
Jag antar att jag vill minnas dessa hjältar som trodde på något bättre och som gjorde sitt lilla för att förändra. Dessa hjältar som är så sällsynta idag...